Radonmätning

Därför ska du göra en radonmätning

Radon i inomhusluften är den näst vanligaste orsaken till lungcancer i Sverige, efter tobaksrökning. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att radon i inomhusluften årligen orsakar cirka 500 lungcancerfall i Sverige. De uppskattar även att det finns närmare 400 000 bostäder i Sverige som har högre radonhalt än referensnivån.

I Sverige har vi ett radon gränsvärde på 200 Bq/m³ som också agerar som riktvärde, vilket har fastställts i samråd mellan olika berörda myndigheter. Risken för att drabbas av lungcancer är proportionell mot radonhalten i den luft man andas in och exponeringstiden. De flesta som drabbas av lungcancer till följd av radon är rökare (ca 450 av 500 fall), då både radonexponering och rökning bidrar till risken för lungcancer.

När ska du utföra en radonmätning?

Radonmätningar i villor och radhus ska göras under eldningssäsongen, oktober till och med april, för att få ett säkert resultat. Mätperioden ska vara minst två, helst tre månader. Detta är en långtidsmätning och rekommenderas för att få noggranna och tillförlitliga resultat.

Radonhalten varierar ofta kraftigt både under dygnet och med årstiderna. Variationerna beror bland annat på temperatur- och vindförhållanden, hur ventilationssystemet fungerar och hur ofta man vädrar. Därför är det viktigt att mäta under lång tid för att kunna göra en skattning av årsmedelvärdet.

Ska du till exempel köpa hus och inte har tid att vänta kan du göra en kortare mätning under 2 till 10 dagar, en så kallad korttidsmätning. En sådan mätning går till på liknande sätt som en långtidsmätning, men ger endast ett ungefärligt radonvärde och är endast rådgivande. En korttidsmätning kan inte användas som underlag till myndighetsbeslut.

Eftersom radonhalten bland annat påverkas av boendevanor, ventilationen och eventuella transportvägar för radon så kan förutsättningarna ändras med tiden. Till exempel så kan sättningar i huset bilda nya sprickor i husgrunden och skapa nya transportvägar för radon. Därför bör du göra en ny radonmätning med jämna mellanrum.

Det finns inget lagkrav som talar om hur ofta en mätning ska utföras. Har det gått mer än 10 år sedan radonmätning utförts och/eller om det genomförts byggnadsåtgärder som kan påverka radonhalten i inomhusluften rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten att ny mätning utförs.

På arbetsplatser är det Arbetsmiljöverket som har det övergripande tillsynsansvaret, och de har också utfärdat hygieniska gränsvärden. Arbetsgivaren ansvarar för att dessa gränsvärden inte överskrids

Radonmätning på arbetsplatsen

De hygieniska gränsvärdena är uttryckta som radonexponering till arbetstagarna, det förklaras som genomsnittlig radonhalt som arbetstagaren utsätts för multiplicerat med den tid som arbetstagaren är exponerad. Detta innebär att höga radonhalter kan accepteras i lokaler där arbetstagare vistas kortare tidsperioder eller tillfälligt. Utifrån mätning av radonhalten och en uppskattning av hur lång tid arbetstagare vistas i olika lokaler görs en beräkning av exponeringen.

Så går en radonmätning till

Där finns två huvudalternativ för radonmätning. Det vanligaste och billigaste är att använda sig av radondosor med spårfilm. Den visar ett medelvärde för hela mätperioden. I hemmet ska det placeras minst en dosa i ett bostadsrum på varje våning. Välj helst rum som vistas mycket i. Har du källare ska det även placeras dosor där. Dosorna ska vara kvar på samma placering under hela mätperioden. Efter mätningen är genomförd skickas radondosorna till ett laboratorium där de analyseras.

Det andra alternativet är elektriska radonmätare. De är dyrare men kommer med många användbara funktioner och är enkla att använda själv. Utöver att övervaka radonhalten kan dessa mätare också hålla koll på exempelvis luftfuktighet och temperatur. Du kan själv ta del av datan och analysera den direkt. Mycket exakta och passar för både kort- och långtidsmätning.

Välj det alternativ som passar dina behov och din budget. Vi säljer båda typer av radonmätare.

Risken för radon i dricksvattnet är störst i bergsborrade brunnar men det är väldigt ovanligt i kommunalt dricksvatten

Radonmätning i vattnet

Det finns även en risk att dricksvattnet innehåller förhöjda halter av radon. Det enda sättet att ta reda på om vattnet innehåller höga radonhalter är att göra en analys. Det finns flera olika metoder, men de måste utföras på rätt sätt för att resultatet ska vara tillförlitligt.

Vattnet måste vara friskt och inte ha stått i rören någon längre tid. Det är viktigt att radonet inte kan avgå till luften när provet tas. För att säkerställa att radonet inte försvinner ut genom flaskan måste en specialflaska användas. En sådan kan du få hemskickad från ett ackrediterat mätlaboratorium eller i vissa kommuner från kommunens miljökontor när du har anmält att du vill mäta radon.

Risken för radon i dricksvattnet är störst i bergsborrade brunnar men det är väldigt ovanligt i kommunalt dricksvatten.