Blåbetong och radon

Användes flitigt

Blåbetong är ett byggmaterial som användes flitigt i Sverige mellan 1929 och 1975, särskilt under miljonprogrammet. Materialet är baserat på uranrik alunskiffer, vilket gör att blåbetong kan avge radon.

Radon är en osynlig, luktfri gas som är hälsofarlig vid långvarig exponering. Det är viktigt att förstå riskerna med blåbetong och veta hur man kontrollerar radonhalten i sitt hem.

Exponering för radon i höga koncentrationer kan öka risken för lungcancer

Vad är blåbetong och hur farligt är det?

Blåbetong är en typ av lättbetong som användes för väggar, bjälklag och innerväggar i många bostäder. Eftersom materialet innehåller radium, sönderfaller det och bildar radon. Exponering för radon i höga koncentrationer kan öka risken för lungcancer och är en av de största orsakerna till radioaktiv strålning inomhus i svenska hem.

Det är viktigt att poängtera att blåbetong inte alltid leder till farliga radonhalter. Risken beror på flera faktorer:

Typ och mängd blåbetong som använts.
Byggnadens konstruktion och väggtjocklek.
Ventilation och luftomsättning i bostaden.

Hur länge avger blåbetong radon?

Radium har en lång halveringstid, vilket betyder att blåbetong kan avge radon under hundratals år.

Halterna kan dock variera beroende på var i byggnaden materialet används och hur mycket som har använts. Blåbetong i väggar och bjälklag nära marken utgör generellt högre risk än material på vindar eller högre upp i huset.

För att mäta radon hemma kan du använda spårfilmsdosor för långtidsmätning

Så mäter du radon i hus med blåbetong

Eftersom radon är osynligt och luktfritt kan du inte avgöra radonhalten utan mätning. Den enda säkra metoden är att utföra en radonmätning i inomhusluften.

För att mäta radon hemma kan du använda spårfilmsdosor för långtidsmätning eller en digital radonmätare för snabbare resultat. Vi rekommenderar vår radonmätare för att få exakta och pålitliga mätvärden.

Tips vid mätning i blåbetonghus:

Placera mätarna i rum där du vistas mycket, såsom sovrum och vardagsrum.
Mät under eldningssäsongen (oktober–april) för att få ett tillförlitligt årsmedelvärde.
Om radonhalten överstiger 200 Bq/m³ bör du vidta åtgärder för att minska den.

Vanliga åtgärder vid förhöjd radonhalt

Om radonhalten är hög kan olika åtgärder minska exponeringen:

Förbättrad ventilation: Mekanisk till- och frånluft med värmeåtervinning (FTX) eller ökat självdrag kan effektivt minska radonhalten.
Justering av luftflöden: Säkerställ att friskluftsventiler fungerar korrekt och att frånluft dras ut effektivt.
Radonsug eller radonbrunn: Skapar undertryck under huset för att minska radoninträngning från marken.
Ytbehandling eller renovering: I extrema fall kan väggar eller bjälklag med blåbetong bytas ut, alternativt behandlas med radontapeter.

När ska man agera?

Det är inte ordet “blåbetong” som avgör risknivån, utan den faktiska radonhalten i huset. Om mätningen visar över 200 Bq/m³ bör åtgärder vidtas.

Radon från marken är oftast den största källan, men blåbetong kan höja inomhusnivåerna ytterligare. Regelbundna mätningar säkerställer att du vet hur inomhusluften påverkas.

Sammanfattning

Blåbetong används i svenska hus byggda mellan 1929 och 1975.
Materialet innehåller radium som avger radon, vilket är hälsofarligt vid långvarig exponering.
Enda sättet att avgöra radonhalten är att mäta med radonmätare.
Förhöjda halter kan åtgärdas med ventilation, radonsug, radonbrunn eller i vissa fall renovering.
Regelbunden kontroll är nyckeln till ett hälsosamt hem.

För att skydda dig själv och din familj, börja med att mäta radon i ditt hem.